Ikväll fick 5 av hundarna totalt frispel, gapade och for omkring. Jag trodde att det var någon som var på väg hit, men ingen syntes till. Asch, tänkte jag, det går väl någon nere på vägen. När jag tittade ut nästa gång ser jag Xander stå och ruska något, smått, ivrigt påhejad av de andra 4. Jag sprang ut för att se vad han fått tag i. Något skrek ilsket! När jag kom fram såg jag en skadad ilsken råtta sprattla runt på marken. Jag berömde Xander, jag gillar INTE råttor. Han tittade glatt på mig och vips var Tinka framme och avslutade arbetet. Det var ingen vuxen råtta, bara ett smalt, ungt djur, men ändå! Jag är så stolt över mina duktiga råtthundar!