Tikens matte var rädd att det inte skulle funka, då tiken har visat humör tidigare. Men så blev det inte här.

Dom möttes utanför bilen nos mot nos, men Vide vände sig snabbt om, så tiken kunde nosa honom i baken. Då viftade hon på svansen och så var det dramatiska över.

Själva parningen var helt odramatisk och mycket bra. Matte blev rörd, så det blev ju jag också då... Tänk att man kan bli så glad över en parning, det blev vi allihop.

Nu har vi just kommit hem från ett födelsedagsfirande av Lotta. Trevligt med grillat (kyckling) och att det inte blev så himla sent.