Lastade Dante, Tipi och Vittra och for till Svaneholm. Pinsamt nog måste jag erkänna att jag var lite skraj... Jag har på senare år blivit mer och mer rädd för att någon ska dyka upp och göra mig och eventuella hundar illa. Är det ljust ute är det inte lika läskigt, men klockan hade hunnit bli 21 innan jag började gå. Tyckte jag hörde ljud överallt bakom mig. Det resulterade i att Dante var hyperkänslig. Vi mötte lite folk och han var väldigt vaksam. Sista människorna vi mötte, 2 män som gick åtminstone 2 varv runt sjön, vänliga människor, hälsade glatt. Dante morrade.... Jag nonchalerade honom, sådant beteende vill jag inte uppmuntra. Han är otroligt social i normala fall, men nu kände han väl att han behövde skydda sin mesiga matte. 
Så nu har jag lovat mig själv att inte gå så sent, utan att någon annan är med. Onödigt att utsätta sig för sådan stress. Och för den delen, så VET man ju inte med säkerhet att det inte är någon skum typ i buskagen.