Med på min promenad runt Svan(s)eholmssjön idag var fjädervipporna Vittra och Karma Ragata.

Karma har en lite konstigt vana, som hon skaffade sig redan första gången hon var med vid Svan(s)eholm. 

Jag går alltid åt sidan för att släppa förbi människor jag möter, eller människor som behöver "köra" om. Jättebra sätt att träna hunden i passivitet likaväl som man på det viset visar respekt för eventuella hundrädda och liknande. Har den andra personen dessutom hund, så kan den personen koncentrera sig på sin (ofta ouppfostrade vrålande bråkiga) hund. Alla våra hundar är mycket duktiga på detta. Utom Dante just nu i och för sig. Hormonerna rusar och han piper, visslar och tjoar.

Men i alla fall, Karma då. Så fort vi kommit av stigen, lägger hon sig prydligt ner och ligger stilla och fint och tittar intresserat på både folk och fä. Så djäkla söt är hon när hon ligger där.

Det var skönt att gå idag, bara jag och hundarna. Jag kunde hålla den fart jag själv ville (den är rätt hög för att vara av en kortbening) och jag kunde koncentrera mig på fjädervipporna. Såååå mysigt!

Vem vill ha en egen måne när man kan ha en egen Malin?