Ny hund flyttade hit; Tiehagens Optimus Prime. Han kallades då för Allan, men har bytt liv och namn; heter numera Cosmo.

Han var i princip avlivningshotad, då ägarna inte klarade av honom. Cosmo är en högtempererad sheltiehane, kullbror till vår Vide.

Cosmos förra ägare hade inte haft hund förut och han var helt klart för mycket hund för dom. Men så skönt med människor som kan inse detta; det är ingen skam i att inse att man inte klarar av det.

Cosmos problematik ska ha varit hundaggresivitet, separationsångest, stressad, krävde enormt mycket aktivering. 

Hundaggressiviteten ser vi inget av. Han går i flocken både dag och natt, äter i flocken, utan att visa aggression.

Separationsångest JA. Men det har vi börjat träna på. Vissa framsteg redan.

Stressad JA, men då gäller det att vi människor håller oss balanserade. Då lugnar han sig.

Att han kräver aktivering lägger jag ingen vikt vid. Det är vi som bestämmer aktiveringsnivån, inte han.

Dessutom är där problem vid hanteringen. Munnen och tassarna får man (enligt honom själv) inte röra vid. Han blir då ilsken som attan och försöker bita.

De förra ägarna har sökt hjälp överallt ifrån samtidigt. Helt då från alla förståsigpåare på Facebook... (NÄ JAG GILLAR INTE FACEGBOOK!!!) Ovanpå det har man sökt veterinärhjälp, där han blivit kemiskt kastrerad (inte ens ett år gammal) och olika hundpsykologer, där det blivit rekommenderat ANTIDEPP!!!!!!!! VAD FAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!!

Cosmo är i tonåren och högtempererad. Detta är inget man kan medicinera bort.

Antideppet har vi börjat fasa ut enligt schema som vi fick med.

Den kemiska kastreringen går ur efter typ 6 månader. Eller mer... Strunt samma!

Jag har stor tro på att han kommer att bli en underbar hund när han är färdig.

Cosmo reagerar lite lagom på saker han inte upplevt förut, som till exempel när han träffade en hjort på promenaden eller när det brann av ett skott en bit härifrån. Men han släppte det lika fort igen.

Uppdateringar kommer ske allt eftersom. Även foton.

Samma tik igen, detta blev bästa parningen mellan dom. Nu håller vi tummarna för många sötnosar. För mellan dom 2 föräldrarna kan det inte bli annat än sött!